Brottmål

Oskyldig tills motsatsen bevisats

Brottmålsprocessen inleds oftast av att åklagaren väcker talan i tingsrätten. Tingsrätten ska sedan avgöra om ett brott har begåtts.

Oavsett om du är målsägande eller misstänkt har du behov av biträde i rättegången. En advokat ser till ditt bästa och tar vara på din rätt.

Misstänkt för ett brott?

När någon gjort en polisanmälan så ska polisen göra en utredning. Den som påstår sig ha blivit utsatt för ett brott kallas för målsägande. Åklagaren är förundersökningsledare vilket innebär att åklagaren ska ge polisen direktiv om vad som ska göras i utredningen. Målsäganden, vittnen och den som är misstänkt förhörs. Oftast spelas förhören in av polisen. Förhören skrivs ned och man får tillfälle att läsa igenom förhöret och godkänna det. När hela utredningen är slutförd brukar man som misstänkt få ta del av hela förundersökningsprotokollet och ha synpunkter på om ytterligare utredning bör göras. Åklagaren beslutar sedan om vilka åtgärder som ska vidtas t.ex. åtalsunderlåtelse, strafföreläggande, väcka åtal osv.

Har åklagaren väckt åtal?

Anser åklagaren att han kan bevisa att ett brott begåtts har åklagaren i de flesta fall en skyldighet att väcka åtal. Åklagaren lämnar då in en stämningsansökan till tingsrätten med yrkanden, grunder och vilken bevisning som åberopas. Tingsrätten ska sedan delge den tilltalade stämningsansökningen, även en kallelse till huvudförhandling ska delges. Delgivning innebär att man bekräftar att man tagit del av handlingarna. Det är viktigt att gå igenom hela förundersökningsprotokollet och fundera över om man vill åberopa egen bevisning i målet.

Vid förhandlingen kommer åklagaren gå igenom målet och den bevisning som åberopas. Förhör skall hållas med målsäganden, den som är misstänkt och vittnen. Förhandlingen avslutas med en sammanfattning av målet, en s.k. plädering.

Påföljder

Har åklagaren lyckats bevisa att ett brott begåtts ska tingsrätten bestämma ett straff. Tingsrätten ska titta till brottets straffvärde, den skada eller den kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett, avsikterna/motivet med gärningen och om det varit fråga om ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet. Hänsyn skall tas till det finns försvårande eller förmildrande omständigheter. Som försvårande räknas om den tilltalade ville att gärningen skulle få allvarligare följder, om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, nyttjat någon annans skyddslösa ställning, missbrukat sin ställning eller sitt förtroende, förmått annan att medverka till brott. Om brottet är ett led i en organiserad brottslighet eller om det skett p.g.a. ras, hudfärg, sexuell läggning osv. Som förmildrande räknas om gärningen föranletts av någon annans kränkande beteende, om man pga psykisk störning eller utvecklingsstörning har bristande omdömesförmåga eller om gärningen föranletts av stark mänsklig medkänsla.

Har gärningen begåtts innan man fyllt 21 år eller om man har en hög ålder, dålig hälsa osv skall tingsrätten ta detta i beaktande vid sitt beslut om vilket straff som skall utdömas.

Skadestånd

Målsäganden företräds ibland av ett målsägandebiträde, ibland av åklagaren. Målsäganden kan ha rätt till skadestånd för den skada eller den kränkning som uppstått till följd av gärningen. Endast allvarliga kränkningar kan ge kränkningsersättning. Gränsen för allvarlig kränkning går vid 5000 kronor. Brottsoffermyndigheten har utvecklat en praxis för vilken ersättning som bör utgå vid olika typer av brott.

Lagakraftvunnen dom

Tingsrättens dom kan överklagas inom tre veckor från att domen meddelades. Ibland krävs prövningstillstånd. Det blir då fråga om en ny förhandling i hovrätten. Hovrätten tar del av alla inspelade förhör, ev. ny bevisning och parternas argumentation. Hovrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen. I Högsta domstolen krävs alltid prövningstillstånd.